Inspirerar mig

I mitt arbete som rådgivare inom idrotts- och prestationspsykologi är det viktigt att veta vad jag står för och att hitta inspiration hos andra med samma värdegrund och synsätt på livet.

Här nedan kan du läsa två intervjuer som Sara Holmgren gjort med två av de personer som inspirerar mig i mitt liv och arbete, Mustafa Mohamed en fin nära vän och Ida Nilsson, en härlig och skön person. De är bevis på att det är bra att följa sin egen väg och att våga stå för de grundvärderingar man har i livet. Att sätta prestationen i ett perspektiv till det “vanliga livet” med hälsa och möten med andra människor. Att ha en nyfikenhet kring vad som är möjligt och en tacksamhet över att få ägna sig åt det man verkligen tycker om att göra. Att se helheten och glädjen i livet!

Jag lärde känna både Ida och Mustafa genom mitt arbete som massageterapeut, då de båda till en början var mina kunder. En fin personkemi gjorde att de båda har arbetat på min mottagning i Göteborg. Ida utbildade sig själv till massageterapeut och arbetade ender en period som massageterapeut och startade upp med PT-löpning för PSIM. När Ida slutade tog Mustafa över PT-löpningen, vilket han fortfarande erbjuder i samarbete med PSIM. Läs intervjuerna med Mustafa “Musse” Mohamed och Ida Nilsson och låt dig inspireras du också!

Mustafa Mohamed


“Skulle jag summera mitt liv idag är det inte medaljer eller specifika resultat jag främst tänker på – utan upplevelserna från resor, läger och möten med människor. Att även komma andra nära inpå livet, att se hur andra människor lever i olika kulturer. Det har utvecklat mig som person och människa både i och utanför idrotten”  – Mustafa Mohamed

I ett nära samtal med Mustafa Mohamed, förflyttar vi oss direkt till Ngong Hill, utanför Nairobi. Hösten var 2000 och tiden för Mustafas första träningsläger, dit han åkte med sin tränare Ulf Friberg. “Musse” fick möjlighet att träna med världens bästa löpare och lägret blev en ögonöppnare för 21-åriga Mustafa Mohamed. Han pratar om lägret, som ett minne för livet med sig hem, tog han många värdefulla nycklar för att fortsätta utvecklas.

-Jag tyckte att jag tränade hårt innan men det fanns en nivå till. Skall man nå världselit så behövs ett helhetsperspektiv. Där fick jag med egna ögon se att de dem gjorde var att träna, äta och vila. De övriga timmarna när du inte tränar är minst lika viktiga. Det var ett enkelt liv. Löp-grupperna är stora och alla är verkligen grymma. Jag behövde själv göra saker, lära mig av det och uppleva. Det behövdes den tiden, det behövdes den här processen, men det fick ta den tid det tog, menar Musse.

2007 var det år som Musses upplevde sin absoluta peak. Han var nu en självklar del av världseliten. När nyårsklockorna ringde samma år fanns bland annat en 4e plats på VM i Osaka, Japan och ett svenskt rekord på 3000 meter hinder på meritlistan. 2010 avslutade Musse sin satsning på hinder och 2012 – efter en skada, påbörjade han en spännande maratonsatsning. Nu, 7 år senare – är den fortfarande i full utveckling och slog 2020-02-23, nytt svensk rekord på maraton med 2.10.03 och fixade kvalgränsen till OS i sommar.

-För mig handlar löpning inte bara om stå på pallen utan också om att genomföra de allra tuffaste passen. Jag gillar både den här delen med att satsa och utvecklas men även att bara komma ut i naturen och röra på mig, vara ensam i tankarna och ha egentid. För att behålla min passion och glädje till löpningen behövs båda delarna. Jag försöker känna efter vad jag behöver för stunden och det är likadant under loppen. Ibland vill jag hellre göra en high five med publiken som också kan få mig att glömma min egen trötthet för en stund – än att vara i min egna bubbla. Jag försöker påminna mig om att jag gör det här för att jag tycker att det är roligt, säger Musse

Mustafa omfamnar helheten och pratar om den som kärnan och utgångspunkten för att utvecklas, må bra och för att träningen skall fungera.

-Jag använder mig också av mentala verktyg för att hantera den smärtan som kommer. Återhämtning är viktigt för mig och jag föredrar om jobbet inte är för tufft och stressigt. Sedan har jag en familj med min fru Hanna och våra två barn, som jag vill vara med. Är det en del av helheten i livet som inte fungerar tror jag det påverkar det övriga. Man fixar en vecka här och där om det blir för mycket, men inte i långa perioder.

-Jag försöker alltid vara öppen att lära mig nya saker. Det är förvånansvärd mycket man kan lära sig även efter 23 år, säger Musse med ett leende. När jag var på vinterläger i Etiopien nu i januari tränade jag ihop med Mo Farah och hans träningsgrupp. Det gav mig ny input i träningen samtidigt kan jag inte heller göra precis likadant utan jag måste utgå från mig själv och där jag är, här och nu, säger Musse.

Ida Nilsson

2003 tilldelades hon priset “Stor Grabb” – vilket är ett hederspris som delas ut till framgångsrika idrottare. På Europeiska mästerskapen i Göteborg 2006 korsade hon mållinjen som 7a under finalen på 3000 meter hinder.

Ida Nilsson, var också en av de första svenskar som utforskade höghöjdsträning i Flagstaff, Arizona – en plats som kom att bli hennes hem många år därefter. Idag, utmanar hon inte längre vatten-gravarna, utan klättrar och springer på några av världens högsta berg. Lika väl som hon är designad för bergens höga höjder och djupa dalar, har hennes liv också formats av bergens siluett. PSIM möter Ida Nilsson för ett samtal, om just det.

Idas vision och mål har alltid varit att nå hennes bästa potential samtidigt som hon vill känna glädjen i den dagliga träningen och i förberedelserna som vilket mål och tävling som helst, kräver. Ida reflekterar över hur hon under åren har jobbat med att skapa tillit och trygghet under en löparkarriär som haft sin beskärda del av både topp-prestationer och långa skade-perioder. Hon upprepar aspekten av glädje för att prestera och att göra val och ta beslut som utmanar hennes både som idrottare men också som person. Tack vare, support från hennes sponsorer är löpningen idag – 2020 – både hennes passion och hennes jobb.

Från det att Ida började med löpning har hon varit en hinderlöpare. En karriär hon däremot var tvungen att avsluta efter en 5 år lång skade-period. Många år efteråt började Ida att tävla i bergs och ultralöpning. Samtidigt som nyfikenheten på hennes faktiska potential i asfaltslöpning började växa och hon hittade sin väg till hennes första maraton 2019.

Därför, gör vi ett snabbt hopp till Hamburg i april 2019. Ida stod på startlinjen för hennes första maraton. Hon var redo att springa “flackt och snabbt”. Vid 26 kilometer och från “ingenstans” upplevde hon en förnimning i foten och därefter kunde hon inte ta ett steg längre. Hennes visioner om att genomföra ett maraton blev för denna gång, satta åt sida. Inombords uppdagades många känslor och tankar. Vad hade gått fel? Vad kunde hon ha gjort annorlunda? Men kanske mest värdefullt och relevant – vad kan man ändra på för framtiden?

– Till en början blev jag väldigt besviken. Jag var förberedd och jag var redo – inte bara för maran utan för hela sommaren, säger Ida.

När dina drömmar ibland, behöver ta en längre väg och förutsättningarna förändras, är det inte alltid lätt att finna de värdefulla mentala verktygen – för att fortsätta den dagliga träningen med glädje och motivation.Ida reflekterar över hur det ena dagen kunde vara utmanande att gå till gymmet, medan när hon den andra dagen cyklade utomhus fylldes hennes själ med glädje och positiva känslor istället. Från allt detta, lärde hon sig den genuina sanningen, syftet och meningen för henne – att träna, tävla och vad som får henne att må bra i vardagen.

-Jag har varit igenom så många skador genom mitt liv, och lärt mig att det bästa är att ta ett steg tillbaka och vila – och vänta med att springa tills jag är helt redo igen, även om det vid den tiden var svårt att släppa tagen om drömmen att faktiskt genomföra ett marathon.

Värdet av tillit har varit en viktigt del i hennes liv som löpare. Hon pratar om den grundläggande medvetenheten och att man kan hitta utveckling och framgång även i de minsta stegen. Så länge du öppnar dina ögon och är villig att se det. Att se sig själv i ett yttre perspektiv är värdefullt för att ta till sig de psykologiska verktygen för att kunna gå djupare i dig själv och var du är idag – och därifrån fortsätta den dagliga träningsprocessen med acceptans och styrka – och snart kommer du vara redo att ta dig an dina drömmar igen.


Intervjuer och texter: 
Sara Ulrika Holmgren
Elitlöpare | Skribent & Kommunikationsstrateg
holmgrenulrikasara.se